På företag som har kollektivavtal ingår tjänstepension alltid och nivån på premierna är förutbestämda. Men hur funkar det när man inte har kollektivavtal?
Tjänstepension på företag utan kollektivavtal
Det är vanligt att mindre företag saknar kollektivavtal. Det innebär att det är upp till dig som arbetsgivare att hantera det som kollektivavtalen ofta reglerar.
Tjänstepension är en sådan sak.
Därmed är det du som måste besluta om företaget ska erbjuda tjänstepension, på vilken nivå och enligt vilken modell det ska ske.
Alternativen du har att ta ställning till är:
- Avstå från att betala in till tjänstepension. De anställda får spara till pensionen på egen hand.
- Högre lön till de anställda, istället för tjänstepension.
- Tjänstepension med fast premie. Samma belopp sätts av oavsett lönenivå.
- Tjänstepension med en premie som motsvarar en viss procentsats av lönen.
Tjänstepension är idag ett mer effektivt sätt att pensionsspara och ger mer pension för pengarna. Att välja att ge högre lön, betala arbetsgivaravgift och låta de anställda betala inkomstskatt på lönen för att därefter placera de skattade pengarna i ett pensionssparande – det ger inte samma ekonomiska fördelar.
Att teckna tjänstepension för bolagets anställda stärker ditt anseende som arbetsgivare och du får lättare att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Dessutom känns det troligen bra för dig att veta att dina medarbetare får en rimlig ekonomi den dag de väl går i pension.
Så stor bör tjänstepensionen vara
Har ditt företag inget kollektivavtal är det du som arbetsgivare som bestämmer hur mycket som ska sättas av till tjänstepensionen. Först bör du förstås titta igenom vilka utfästelser som eventuellt redan finns i befintliga anställningsavtal. Har du lovat något där måste du förstås uppfylla vad du lovat.
När man diskuterar tjänstepension är det ganska vanligt att referera till ”motsvarande nivå som i kollektivavtal”. Men hur mycket är det?
För privatanställda tjänstemän med kollektivavtal ligger pensionspremien som grund på 4,5% av bruttolönen, upp till 7,5 basbelopp (2023: 557 250 kr) och sedan på 30% av lönen utöver detta. Det beror på att det finns ett tak för den allmänna pensionen och att man sedan velat kompensera höginkomsttagarna, så att skillnaden mellan lön och pension inte blir alltför brutal. I tillägg till grundnivån kan olika kollektivavtal innehålla ett påslag (kallat flexpension) som ofta ligger på mellan 0,4 och 2 procentenheter.
Men, har ditt företag inte kollektivavtal är det helt fritt fram att komma fram till en egen nivå och modell för tjänstepensionen. Du bestämmer.
Det här ska du tänka på när du väljer pensionslösning
Grunden i alla tjänstepensionslösningar är så klart alltid sparandet. Förutom detta finns följande vanliga tillägg som alla syftar till att trygga den anställdes ekonomi på olika sätt:
- Sjukförsäkring; ger extra ersättning utöver vad som betalas ut från Försäkringskassan vid långvarig sjukskrivning.
- Premiebefrielseförsäkring. Om den anställde blir helt eller delvis arbetsoförmögen och inte kan lönearbeta betalar den här försäkringen pensionspremierna arbetsgivaren skulle ha stått för.
- Efterlevandepension; är oftast valbar, och innebär att en del av pensionspremien går till en efterlevandepension vid ett eventuellt dödsfall. Efterlevandepension är framför allt bra för den som har försörjningsansvar.
Så mycket kostar tjänstepensionen för företaget
Skatten på premien för tjänstepension är lägre än de arbetsgivareavgifter som betalas på lön. Skatten på tjänstepensionspremien kallas för särskild löneskatt och ligger på 24,26%. Jämför det med arbetsgivaravgiften på lön som ligger på 31,42% (2023).
Erbjuder du tjänstepension med på en nivå om 4,5% av lönen kan du räkna ut kostnaden för tjänstepensionen så här (för lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp):
Tjänstepensionskostnad = bruttolön x 0,045 x 1,2426 (kr)
Pensionsinbetalningar till tjänstepension är en avdragsgill kostnad. Om du driver en lönsam verksamhet minskar pensionspremierna alltså din beskattningsbara vinst, vilket i sin tur minskar din företagsskatt. Tjänstepension kan alltså bli billigare för företaget jämfört med motsvarande löneutbetalning.
