Den 23 december (dagen före julafton) och under mellandagarna stänger vår kundservice klockan 16.00. Läs mer.

Framtidens beslutsfattare om pensionsutmaningen: ”Vi måste ta sparandet i egna händer”

Personer i samtal vid en konferens eller affärsmöte, en man talar i mikrofon medan en annan man lyssnar, omgivna av bord med mat och dryck på ett modernt kontor

Med en osäker framtid med vikande födelsetal och ett pensionssystem som många tvivlar på, behöver unga svenskar ta sparandet i egna händer, säger flera av de politiska ungdomsförbundsordföranden. Så kan SPPs rundabordssamtal om framtidens pensioner summeras.
 

– Vem ska finansiera allt? Det råder en kulturell trend i Sverige där man inte eftersträvar att föda barn. Det konstaterar Dexter Krokstedt, Vice förbundsordförande för Ungsvenskarna (SD) när SPPs bjöd in till rundabordssamtal om framtidens pensioner.

Vi befinner oss i en tid när dagens unga kommer allt senare in i arbetslivet och på bostadsmarknaden, samtidigt som det genomsnittliga födelsetalet har sjunkit till 1,4 barn.

Vad får det för effekt på pensionssystemet och vad väntar kommande generationer? Kommer de som i dag är 20-30 år också att kunna fira sin pension med samma trygghet som dagens pensionärer? Är unga de stora förlorarna på höjd pensionsavgift som SvDs ledarskribent John Norell skriver om? Eller är det en falsk konflikt mellan unga och äldre? Det var några av de frågeställningar som deltagarna fick ta sig an under SPPs andra Framtidsdag, som inleddes med rundabordssamtal med framtida beslutsfattare.

"Pensionen kommer inte räcka"

Anton Holmlund, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet svarar utan att tveka att han inte räknar med att pensionen kommer att räcka för hans generation.

– Det är självklart att jag inte kommer att få pension från det allmänna pensionssystemet. När man tittar på befolkningspyramiden så ser man att det inte kommer att hålla. Men det har också bidragit till att allt fler unga tänker att jag måste spara själv och det är egentligen rätt sunt, säger Anton Holmlund.

– Vi kan inte räkna med att staten tar hand om oss och jag tycker det är rätt tragiskt att höra om dagens pensionärer som har svårt att klara sig på sina pensioner och som har räknat med att klara sig på den allmänna pensionen.

Flest kvinnor i Unga aktiesparare

Sparandet bland unga har blivit en grej under de senaste 10-20 åren. Det intygar Henrik Johansson, VD för Unga aktiesparare som hittills har utbildat tusentals unga i sparande. Trots att statistiken visar att killar är bättre på att spara än unga kvinnor så är fördelningen 40/60 bland medlemmarna i Unga aktiesparare.

– Men de som har blivit uppmuntrade att bli medlem hos oss, det är främst killar och det är mammorna som uppmuntrar sina söner, inte döttrarna, enligt Henrik Johansson.

Sparmålen är dock inte pensionen, den ligger för långt fram, tror han.

 

Grupp människor deltar i ett möte runt ett bord, några med papper och kaffe framför sig, i ett kontorsliknande rum

Henrik Johansson, Unga aktiesparare:

– Man sparar för att få mer frihet, till en bostad eller för att förverkliga en dröm. Man vill bli förmögen. Pensionen ligger för långt fram i tiden.

Missförstånd kring 1940-talisterna

”Klimatet som det existentiella hotet. Det är slut med bostaden som bankomat och ska vi prata om pension eller livssparndet. Vi kanske behöver rita om kartan över hur vi lever livet. Man måste säkra sina drömmar själv”, var andra tankar och idéer som lyftes i samtalet under samtalet.

Pensionsmyndighetens generaldirektör Anna Pettersson Westerberg talade om att det förekommit omfördelning av inkomster mellan generationerna, och att några generationer har varit gynnade jämfört med andra i den svenska välfärdsstaten. Studier har visat att det inte alls är 1940-talisterna som också kallats för ”köttberget” av dåvarande finansminister Pär Nuder.
– Den mest gynnade generationen har varit tidiga 1930-talister och 1980-talister. Minst gynnade har 1940-talister varit, därefter sena 1960-talister och tidiga 1970-talister. Men omfördelningen mellan generationer är liten i jämförelse med den egna livsinkomsten. Skillnaden mellan olika generationers totala konsumtionsmöjligheter i livet förklaras av den egna inkomsten, inte omfördelning från andra generationer.

Omfördelningen av det vi betalar in i skatter och avgifter är cirka 18 procent . Det betyder att 82 procent av de skatter och avgifter som vi betalar in till offentlig sektor går till att finansiera vår egen välfärd, antingen under samma år eller någon annan gång under livet, redovisade Anna Pettersson Westerberg.

– Jag trodde vi omfördelade mer, säger Anna och ställde frågan till deltagarna att fundera på: Vad är egentligen generationsrättvisa?

– I de flesta pensionssystem används inbetalningarna för att betala ut pengar till dagens pensionärer. För att du, jag och alla andra ska få pensioner imorgon så behöver våra barn arbeta och betala våra pensioner. Det är kärnan i samhällskontraktet i pensionssystemet. Hur ska vi bibehålla den tilliten? Att våra barn jobbar och att det finns jämlika livsvillkor för alla? Att vi har ett utbildningssystem som möjliggör att man kan leva det liv man vill leva och bidra till att bättra på världens modernaste land. Känner våra unga sig trygga att våga ta risker och att utbilda sig?

– En liten men viktig del är ett pensionssystem som bidrar till att göra människor trygga, vågar ta risker och utbilda sig, få en anställning och lita på att man klarar sig i framtiden, menar Anna Pettersson Westerberg.

 

Kvinna i grön klänning talar på en konferens, framför en stor presentationsskärm. Texten på skärmen visar ett namn och en titel

Anna Pettersson Westerberg, Pensionsmyndigheten:

"Pensionen ska bidra till att få människor trygga"