Under mellandagarna stänger vår kundservice klockan 16.00. Läs mer.

Förslag om skattesänkning 2025: Så påverkas ditt sparande

Affärsman med glasögon och skägg ler medan han sitter vid ett kafébord och läser på en surfplatta. En kaffekopp och ett ljus står på bordet

Regeringen har föreslagit en skattesänkning som kan ge dig en skattefri grundnivå på upp till 300 000 kronor för sparande i ISK eller kapitalförsäkring från 2025. Hur påverkar detta ditt sparande och vad bör du veta för att dra nytta av förändringarna? 

Skattefri grundnivå på 150 000 kronor

Sedan den här texten skrevs har regeringen presenterat nyheter för höstbudgeten. Ett av förslagen för den kommande budgeten är en skattefri grundnivå för sparande i ISK och kapitalförsäkring. Nästa år blir sparandet skattefritt upp till 150 000 kronor, och 2026 höjs nivån till 300 000 kronor. Läs mer här.

Vid årsskiftet 2023/2024 höjdes skatten på ISK och kapitalförsäkringar till rekordhöga 1,086 % på grund av statslåneräntans uppgång till 2,62 %. Nu föreslår regeringen en skattesänkning för dessa sparformer från 2025. Om förslaget godkänns kan det gynna dig som sparare.

Vad innebär regeringens förslag?
Regeringen föreslår att införa en skattefri grundnivå upp till 300 000 kronor för sparande i ISK och kapitalförsäkringar. I maj skickades förslaget vidare till Lagrådet för juridisk granskning innan det tas upp i riksdagen.

Vad händer härnäst?
Om förslaget går igenom och godkänns av riksdagen, återstår att se. Lagrådet har påpekat vissa brister, och regeringen arbetar nu med att rätta till dessa. Det är också beroende av ekonomiska faktorer som budgetens reformutrymme och finansieringsbehov.

Hur påverkas ditt sparande?
Om skatteförändringen blir verklighet och du har ett investeringssparkonto eller funderar på en kapitalförsäkring, kan det bli fördelaktigt för dig. Här är några viktiga punkter:

Skattefri grundnivå: Ditt sparande upp till 300 000 kronor på ISK eller i kapitalförsäkringar blir skattefritt. Du betalar alltså ingen skatt på de första 300 000 kronorna av ditt sparande.

Justerad ränta för kontanta medel på ISK: Det har varit en debatt om att sparare ibland har betalat en hög skatt när räntan på likvida medel på ISK-konton varit högre än statslåneräntan. För närvarande beskattas sparräntan med 30 procent om den överstiger schablonintäktens nivå, som tidigare motsvarades av statslåneräntan. Nu föreslås att gränsen för denna beskattning höjs till den räntefaktor som idag används för att beräkna schablonintäkten, det vill säga statslåneräntan plus en procentenhet. Läs mer.

Förslaget innebär att skattekostnaden för dig som sparare minskar vid höga inlåningsräntor eftersom gränsen för beskattning blir högre. I praktiken blir dock effekten begränsad då de flesta ISK-konton i dagsläget har en räntenivå för likvida medel som understiger statslåneräntan. 

När börjar det gälla?
Om förslaget antas, börjar de nya reglerna gälla från den 1 januari 2025.

Vad kan du göra nu?
För dig som vill hålla dig uppdaterad kan det vara klokt att följa utvecklingen och se hur förslaget behandlas i riksdagen och Lagrådet. Om det går igenom, kan det ge en fördel för dig som sparare. Här kan du läsa mer om förslaget på regeringens webbplats.

Kom igång med långsiktigt sparande

ISK och kapitalförsäkring är sparformer som gynnas av förslaget. Läs mer om investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring för att förstå hur sparformerna fungerar och vad som passar dig bäst.

 

Mer om förslaget:

Förslaget omfattar enligt Finansdepartementets pressmeddelande över 3,5 miljoner sparare med investeringssparkonto. Tre av fyra av dessa har ett sparande som understiger 300 000 kronor och skulle med det remitterade förslaget inte behöva betala någon skatt på sitt sparande. För medianspararen innebär förslaget en skattelättnad på cirka 800 kronor per år. Läs mer.

Justeringar av skatt för kontanta medel på ISK

Regeringens förslag: Ränta på kontanta medel som förvaras på ett 
investeringssparkonto ska beskattas konventionellt om räntan helt eller 
delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans 
beräkning någon gång överstigit det högsta av antingen statslåneräntan 
vid utgången av november närmast före det kalenderåret ökad med en 
procentenhet eller 1,25 procent.