De lever sin pensionsdröm på en segelbåt i Medelhavet

När båten styrt ut från hamnen, seglen hissats och motorn stängs av hörs bara vågornas brus och vindens sus. Kanske kommer en flock delfiner förbi och simmar en stund bredvid skrovet, eller en nyfiken havssköldpadda. Kursen är inställd på grönskande öar med pittoreska byar, fulla av vitmurade stenhus med blå fönsterkarmar.
– Det är det mest fantastiska ögonblicket, säger Ott Riedberg.

Sedan fyra år tillbaka tillbringar han och hans fru Päivi nästan halva året på sin segelbåt TuSan, en 43 fot (14 meter) lång Nauticat, runt Italien, Malta, Tunisien och Grekland. Den väger 20 ton, har två master, flera kylskåp, varmvatten, dusch och två toaletter. En liten lägenhet på vattnet, med plats för sju-åtta personer att sova.

Friheten är det finaste

Just nu sitter de ombord på båten med utsikt över byn Preveza i norra Grekland. Det är 20 grader varmt i mars. Snart bär det av mot nya öar, nya byar, nya möten. Eller kanske stannar de några dagar extra. Det beror på väder, vind och humör.
– Vi gör en plan mest för att ha något att ändra på, säger Ott med ett skratt. Friheten är det finaste med hela livet här. Det finns ingen klocka, ingen kalender – vi tar dagen som den kommer. Är det trevligt stannar vi lite extra, är det fantastisk vind sticker vi iväg.

De har nyss packat båten full med färska grönsaker från marknaden i byn. De varvar matlagning med restaurangbesök. Senast igår slog de sig ner på en liten taverna några kvarter bort från kajen och turiststråket. Där serverades friterad ost, grekiska köttbullar, friterad bläckfisk, grekisk sallad och husets rödvin – allt för 40 euro.
– Vi har lärt oss att går man bara några meter bort från vattnet hittar man de små restaurangerna där det ofta inte finns någon meny. Du får det som lagas just den dagen. Lamm på måndagar, gris på tisdagar – och det är fullt av bybor och stamgäster, berättar Ott.

Ett uppvaknande

Drömmen om att segla i Medelhavet föddes redan för 20 år sedan, när paret firade sin bröllopsdag på en segelbåt i Karibien.
– Vi har varit båtmänniskor länge – sedan 6 juni 1992 då vi åkte ut för första gången med vår första båt – men det var då tanken tog riktig fart, berättar Päivi.

Att Päivis mamma gick bort redan vid 58 års ålder och att flera vänner tänkt “sen” men aldrig hann, för att sjukdomar kom i vägen, gjorde att de inte ville vänta för länge. Ändå kom det som ett uppvaknande när Ott blev svårt sjuk i covid och vårdades på sjukhus.
– Man börjar fundera på vad som egentligen är viktigt. Vi insåg att vi ville leva vår dröm på riktigt – nu, inte sen. Vi vill må bra och hinna göra det som känns meningsfullt. Som att segla. Och umgås med våra barn och barnbarn, säger Ott.

Sparstrategin bakom friheten

Så de började planera, och spara. Päivi löneväxlade sedan tidigt i karriären, vilket gav ett bra extra sparande till tjänstepensionen. Ott drev eget företag och tog medvetet låg lön – men gjorde så stora pensionsavsättningar han kunde. När barnen flyttade hemifrån byggdes delar av huset om till två små lägenheter att hyra ut, vilket nu ger en extra inkomst.
 – Att vi varit medvetna och planerat pensionsavsättningar och löneväxling gjorde att vi kunde gå tidigare i pension, säger Päivi.

De har aldrig ångrat sitt beslut. Visst finns det utmaningar: stormar mitt i natten, ankarspel som går sönder, batterier som ger upp, fuktläckor som måste tätas.
– Det är ett liv som det man har hemma, båten behöver städas, underhållas och kollas. Vi brukar säga att vi lagar vår båt på exotiska platser, skrattar Ott.

Möjligheter och möten

Samtidigt väntar nya möjligheter och fina möten. Att behöva vänta på en broöppning kan ge tid för en tur till en vingård med en medseglare. Att tvingas söka skydd för en storm i en vik kan ge nya vänner för livet, berättar de.
– Eller som när jag glömde mobilen på en restaurang. Sonen i familjen som drev den letade upp oss bland hundratals båtar för att lämna tillbaka den, han bara chansade på att vi låg i hamnen. Jag hann inte ens märka att den var borta. Den sortens vänlighet är typisk här i Grekland, säger Ott.

Planen framåt? Som vanligt – ungefärlig. De närmaste veckorna ska de segla runt bland öarna och träffa svenska vänner med andra båtar. I sommar blir det segling i Stockholms skärgård och sedan två månader till i Medelhavet i höst.
– Vi håller på så länge vi kan. Åtminstone till vi blir 80! säger Päivi.